Accessed 4th September 2013
Kvinnojourer får mer pengar
Regeringen ökar nu
de statliga bidragen till organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor.
Pengar löser inte alla problem, men det är ett viktigt steg på vägen, skriver
ministrarna Maria Arnholm (FP) och Maria Larsson (KD).
Uppdaterad kl 10:57, 3 september 2013
Våld mot
kvinnor är det mest akuta jämställdhetsproblemet vi har i dag. Det finns i alla
samhällsklasser och i alla delar av Sverige. Men trots att mäns våld mot
kvinnor funnits i alla tider har det inte alltid funnits på den politiska
dagordningen. Kvinnojourerna är pionjärer inom detta arbete och mycket av den
politik som formulerats i dag är ett resultat av deras ihärdiga
opinionsbildning. Bara det faktum att vi i dag pratar om våldet som ett
jämställdhetsproblem är ett tecken på att kunskapen om frågan har spridit sig
från experterna till politiker i både riksdag och regering.
Från att ha varit något som ofta i huvudsak hanterats av
kvinnojourerna, har det blivit allt tydligare att arbetet mot mäns våld mot
kvinnor är en del av den allmänna välfärden. Det är en utveckling som är bra.
Regeringen har bland annat skärpt socialtjänstlagen (2007), så att kommunerna
numera ska ge våldsutsatta kvinnor stöd och hjälp. Det välfärdssystem som inkluderar
vård, skola och omsorg ska självklart också inkludera skyddet av våldsutsatta
kvinnor. Det kräver en mångfald av aktörer, och där är kvinnojourerna en viktig
del.
Med bakgrund av detta har regeringen bestämt sig för att permanent öka de
statliga verksamhetsbidragen för organisationer som arbetar med våldsutsatta
kvinnor. Det är en satsning på de kvinnojourer och de ideella organisationer
som i dag erbjuder en ovärderlig hjälp för kvinnor, även dem som inte vill
vända sig till myndigheterna. Vi ser att kvinnojourerna på många håll i landet
behöver mer resurser, såväl för det lokala som för det nationella arbetet.
Därför har regeringen beslutat att stärka det statliga verksamhetsbidraget.
I budgetpropositionen för 2014 finns en permanent höjning
av bidraget som innebär att den tillfälliga förstärkningen om 10 miljoner
kronor ligger kvar och förstärks med ytterligare 13,4 miljoner kronor under
2014. Från och med 2015 blir det en förstärkning på 23,3 miljoner kronor
årligen.
För kvinnojourerna blir det mer än en fördubbling av
medlen. Det betyder en förstärkning för bland annat de kvinnojourer som arbetar
nationellt, som exempelvis Terrafem, Riksorganisationen för kvinnojourer och
tjejjourer i Sverige, Roks, och Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund,
SKR.
Vi vet att mer pengar inte kommer att vara en lösning på
alla problem, även om det är ett steg på vägen. Därför arbetar regeringen också
med att se över strukturen som finns på plats för att hjälpa de våldsutsatta
kvinnorna.
Den mängd aktörer som en våldsutsatt kvinna möter kan lätt bli
överväldigande. Finns barn, missbruk eller funktionshinder med i bilden blir
det ännu mer komplicerat. Och det är viktigt att varje individ kan få den hjälp
som hon behöver. Stödet för våldsutsatta kvinnor behöver vara flexibelt och
heltäckande på samma gång. Men det är svårt att få alla individer som jobbar
inom vården, skolan, rättsväsendet, polisen, kommunen och socialtjänsten att
samarbeta och dra åt samma håll. Att en misshandlad kvinna ensam ska kunna
navigera i detta är en helt orimlig förväntan. Samhället behöver bli bättre och
skyddsnätet betydligt starkare. För att komma till rätta med detta pågår ett
arbete på flera fronter:
• Sedan lite mer än ett år arbetar Carin Götblad, som är
regeringens nationella samordnare för våld i nära relationer, på att ta ett
helhetsgrepp kring den här stödstrukturen och komma med förslag på hur den kan
förbättras. I det ingår att också titta på hur kvinnojourernas och andra
organisationers verksamhet kan förstärkas. I juni 2014 ska hon redovisa
resultatet.
• I går kom Socialstyrelsen med sin redovisning av ett
uppdrag de genomfört om de skyddade boendena. Nu finns en kartläggning av
omfattningen och kvaliteten på boendena, samt en tydlig definition av vad som
räknas som ett skyddat boende.
• Regeringen har också skickat ut förslag på remiss som
handlar om hur man kan förbättra skyddet för hotade och förföljda personer. Där
finns bland annat konkreta åtgärder som handlar om att göra det svårare att
spåra individer och om hur myndigheter bättre kan arbeta tillsammans för att
skydda de personer som har sekretessbelagda personuppgifter.
Detta är bara några exempel. Alla dessa insatser är också en fortsättning på
de insatser som regeringen har gjort under denna och förra mandatperioden för
att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är en satsning som beräknas uppgå till
cirka 1,5 miljarder kronor, vilket saknar motstycke i jämställdhetsarbetets
historia.
Kvinnojourernas arbete har en central roll i arbetet med
att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Att få tillgång till deras hjälp och stöd är
ovärderligt för de våldsutsatta kvinnorna, inte minst när det gäller att få
kunskap om vad kvinnor har rätt att kräva och vad de kan förvänta sig att få
hjälp med – nämligen att leva fria från våld och förtryck.
MARIA ARNHOLM (FP) jämställdhetsminister
MARIA LARSSON (KD) barn- och äldreminister
